Rötter:
östra Smålands skärgårdsbygd,

båtsmän, torpare, bönder och fiskare

Roots: Eastern Smaland, fishermen, peasants.

[Svensk hemsida] [English homepage]

Jag har inte bara intresserat mig för den egna släkten. Anna Svensdotter och Gustaf Svensson från Ödängla , bilderna härovan, symboliserar intresset för hembygden.

Anna Svensdotter and Gustaf Svensson (above) have several decendants in the US. One of their sons even returned from USA bearing the name Fremont!

Min släktforskning har också innefattat att titta närmare på ett antal byar i framförallt Mönsterås, Döderhult, Fliseryd. Här är några exempel: Ödängla (min hemby), Vållö, Björnö, Långsrum i Mönsterås socken. Hycklinge, Stensjö, Västervikstorpet i Döderhult. Möckhult i Fliseryd.

Mest material har jag om Ödängla som är en liten by på en halvö i Kalmarsund, sextio kilometer norr om Kalmar. Den nämns i jordaböcker redan 1351 och har ända fram till 1840-talet ägts av adelsmän och brukats av arrendatorer, så kallade åbor. Adelsätter som är knutna till trakten är Sture, Banér, Rappe, Lilliehorn. Jag har naturligtvis forskat kring min egen släkt, som främst består av torpare, bönder och en del indelta soldater, främst båtsmän i Tjusts båtsmanskompani.

Av en slump har jag också tillgång till en mängd släktuppgifter om befolkningen på ön Vållö, även den i Kalmarsund. Jag har skrivit om ön i tidskriften Stranda, från hembygdsföreningen i Mönsterås.

Den som är intresserad av släktforskning i Kalmar län kan ha hjälp av en ständigt växande databas med inmatade uppgifter från kyrkoböcker i hela länet. Den heter Person- och lokalhistoriskt forum, PLF och tar avgift för sökningar i basen.

Referenser:
Stranda Hembygdsförening, Kvarngatan 26, 383 32 MÖNSTERÅS
tel 0499-100 01

PLF, Box 23, 572 21 OSKARSHAMN

Presentation, läs vad jag gör som frilansjournalist.

Historia, lokalhistoria från Blekinge och Småland.

Blekinges matsida,

Kommentarer och frågor till:ingemar.
lonnbom@galatea.nu

  

 

 

 

Hedda Sofia Id fick aldrig se sin sonsons son, Eric, trots att hon inte dog förrän 1927. Anledningen till det var enkel: hon hade flyttat tusen mil bort, till dem av hennes barn som flyttat till Amerika. Som "Grandma Lunbom" slutade hon sina dagar i den lilla staden Manson i den amerikanska mellanvästern. Från henne och hennes make Gustaf Ferdinand Lönbom härstammar samtliga idag lokaliserade medlemmar av Lönnbom-släkten.
Men vi ska inleda släkthistorien för mer än 250 år sedan. Det var troligen 1728 som Johan Andersson föddes, han är idag den tidigaste med säkerhet fastställde anfadern till släkten. Det är också ganska säkert att han föddes i Hjorteds socken, även om han under sitt verksamma liv mest kom att bo i Locknevi socken.

Båtsman från 1770-talet.


I KRONANS TJÄNST
Johan Andersson antogs till så kallad fördubblingsbåtsman år 1755.
De flesta känner till att de indelta soldaterna fick ett nytt efternamn när de antogs till tjänst. Johan Andersson blev till exempel nummer 85 Sacktmodig. Så hade fördubblingsbåtsmän hetat före honom i samma rote, så det är inte säkert att beskrivningen "saktmodig" syftar på honom. Många manliga medlemmar av släkten har också haft helt andra egenskaper! Den ordinarie båtsmannen i roten hette Nils Månsson Tjock och var sju år äldre än Johan.

TORPET WANKOM
1755, när Johan Andersson antogs till fördubblingsbåtsman, var Sverige inte i krig. Krig blev det dock redan 1757 och det gick inte alls bra för Sverige. Hären drevs tillbaka till Pommern, som var svenskt, och där fick den vackert stanna tills freden kom 1762.
Johan Sacktmodigs torp hette Wankom och låg på Mantebo bys ägor i södra delen av Locknevi socken. En hög kulle intill kallas Wankomberget.
1763 fick Johan Sacktmodig avsked. I rullan står antecknat "casseras". Det var inte längre nödvändigt med fördubbling. Han hade troligen inte varit ute i krig. 1757 gifte sig Johan Sacktmodig med Anna Andersdotter. Han var då 29 år gammal. Året därpå fick paret en dotter, Lisken och 1760 föddes sonen Anders.

I PAPPAS FOTSPÅR
Anders Johansson möter vi igen när han flyttat till Wankom, i sin faders fotspår.
1787 hade Anders och hans hustru Christina Samuelsdotter fått en son. Han står i kyrkoboken som Johan, precis som farfar. Men det verkar som om han kallats Johannes, det kommer i varje fall jag att göra i den här krönikan.
I februari 1808 anföll 20 000 ryska soldater Finland, som på den tiden var en del av Sverige. I mars blev Johannes antagen som båtsman i Tjusts båtsmanskompani. Han följde far och farfar i fotspåren, trots att fadern hade drunknat i tjänst 1801. Johannes båtsmansnamn blev Lönbom, stavat med ett "n", ibland också Lönbohm.
Ryssarna anföll den 21 februari, samma dag som den gamle avskedade båtsmannen Johan Sacktmodig begravdes. Han hade dött av "Ålderdom", 80 år gammal på torpet Slottsbäcken hemma hos dottern. En dryg månad senare, den 31 mars, blev hans sonson alltså båtsman.

BÅTSMAN LÖNBOM
Om man tittar i rullorna är det uppenbart att båtsmansnamnet följer med torpet. Det var bestämt på förhand att den båtsman som värvades till roten nummer 103 skulle heta Lönbom, kompaniskrivaren hade redan fyllt i namnet innan Johannes var värvad.

Det kan finnas många skäl till att Johannes valde att bli båtsman. Äventyrslystnad, leda vid att tjäna dräng är några tänkbara orsaker. Vid den här tiden var det olagligt att vara arbetslös - om man var fattig. Hade man inget arbete kunde man dömas som "försvarslös" och tvingas till straffarbete eller att bli soldat.

Text och illustrationer: Ingemar Lönnbom

Mera släktforskning:
Släktforskartidningen Rötter Håkan Skogsjös fantastiska sajt!