”Den tid jag beskriver är trots allt den tid då jag och min generation var ung och glädjen över livet kunde inte ens kriget lägga sordin på – den finns med i vissa avsnitt –ibland mitt i allvaret. Stilbrott – säger någon. Javisst. Men säg, när är livet stilenligt?”

Hur kunde svenska ungdomar förföras av Hitler och nazismen?
Vilka goda motkrafter kunde en ung kvinna möta i 1930- och 1940-talets Sverige?
Hur påverkades hon när flyktingar kom till vårt land, före, under och efter andra världskriget?
Nyårsafton 1999 ser Greta Erhamn tillbaka på sitt 1900-tal. Hon minns uppväxten på den svenska landsbygden och hur ungdomens upplevelser påverkade hennes liv. I granngården hade ”fredsbonden” levat, riksdagsmannen som sådde ett frö till våra dagars fredsrörelse. Radionyheternas rapporter om mellankrigstidens storpolitik följdes och diskuterades i varje stuga.
När Greta mot slutet av 1930-talet kom till den närbelägna örlogsstaden Karlskrona började samtidigt representanter för nya ideologier göra sig breda.
Greta Erhamn berättar i sin tredje bok ärligt om hur det var och hur det kändes. Hon, som en gång längtat att få resa till Hitlers Tyskland kom snart att känna den djupast avsky för de rasistiska lärorna. Hennes möten med flyktingar under och efter kriget bekräftade och fördjupade övertygelsen.
Den som har läst Greta Erhamns tidigare böcker vet att hon har sinne för detaljer som gör att man känner sig förflyttad till den tid hon beskriver. ”Ett nytt sätt att skriva historia” har docent Ingemar Norrlid vid högskolan i Blekinge sagt.

Tidigare böcker av Greta Erhamn:

Sjukvård i hakkorsets skugga. 1991.
Mitt 40-tal. 1996. (slutsåld, finns som kassettbok)

pris 200 kronor (inklusive moms) plus porto.